Karaktärerna i Häxan och lejonet

Aslan

Aslan, det stora lejonet, är grundaren av Narnia och hjälte. Namnet Aslan betyder lejon på turkiska och kommer från "Tales from the Arabian Nights", en bok som C.S. Lewis läste som barn.

Till skillnad från övriga Narnia-karaktärer så finns Aslan med i samtliga sju Narnia-böcker, men han visar sig bara då Narnia är i stort behov av hjälp. Ett exempel på detta är när Edmunds liv är i fara i Häxan och lejonet. Aslan är ett stort och skrämmande lejon, men när han vill så kan han vara snäll och lekfull. Hans magiska färdigheter hjälper honom i kampen att besegra den vita häxan.

Vita häxan

Vita häxan Jadis härskar över Narnia i "Häxan och lejonet", där hon har uttalat en förbannelse över landet vilket medför evig vinter, men utan jul. Hon representerar ondskan och har förvandlat Narnias varelser till sten. Narnia är i häxans våld, det är alltid vinter i Narnia och aldrig jul, tänk dig det! Hennes största fiende är Aslan, den goda hjälten och lejonet. Hon gör allt för att lura i Edmund att hon innerst inne är god, för att på så sätt vinna över honom från de andra barnen.

Tumnus

Tumnus är en faun, människa från midjan och upp, men hans ben är en gets och han har hovar till fötter. Lucy är den första som träffar på herr Tumnus, på sitt första besök i Narnia. Han bjuder in henne till sin grotta för en kopp te och spelar flöjt för henne. Tumnus har blivit tillsagd av Vita häxan att kidnappa Lucy, men han kan inte förmå sig själv att göra det och hjälper henne istället att återvända till hennes egen värld. För detta straffas han av den Vita häxan.

Lucy Pevensie

Lucy är yngst av barnen Pevensie. Trots att Lucy är yngst i syskonskaran har hon alltid haft en stark tro på vad som är rätt och fel och hon skulle aldrig ljuga. Precis som Susan är hon godhjärtad och tycker väldigt synd om Herr Tumnus när han berättar för henne att den vita häxan kanske förvandlar honom till en sten. Hon litar helt och fullt på Aslan och har ett väldigt speciellt förhållande till honom.

Edmund Pevensie

Edmund är näst yngst av de fyra barnen Pevensie, syskonskaran som evakuerades från sitt hem under blitzen i andra världskrigets London till professor Kirkes hus på landet.

Edmund är en komplicerad person. Han är ständigt avundsjuk på både Lucy och Peter och blir riktigt nöjd när häxan vill göra honom till prins av Narnia - han ser det som en utmärkt chans att hämnas på Peter för att han kallat honom "ett vidrigt litet kräk".
Edmund är expert på att gnälla och retar mer än gärna Lucy, men detta blir bättre efter hans otroliga äventyr i Häxan och lejonet.


Susan Pevensie

Susan är näst äldst av syskonen Pevensie och känner sig manad att bestämma över sina två yngre syskon. Till skillnad från sina syskon så är hon inte särskilt äventyrslysten av sig. Lucy älskar äventyr och deltar i många strider, men Susan är nöjd med att stå bredvid. Hon tror starkt på principer är mycket godhjärtad - så godhjärtad att hon mår dåligt över att behöva slå dvärgen Trumpkin i pilbågstävlingen i "Caspian, prins av Narnia".


Peter Pevensie

Peter är äldst av syskonen Pevensie och är den naturliga ledaren. Han är en seriös och rättvis pojke som är van att medla mellan sina bråkande småsyskon. Under sin tid i landet Narnia blir han ku ng och tar sig an rollen med självklarhet.